Svårare än..
Det är inte ett lätt beslut och jag vill få ur mig alla känslor. Det bubblar inom mig och jag vill bara hem till mina föräldrar till min "trygghets zon" Det som just nu håller mig uppe är barnen. Hade jag kunnar idag hade jag samlat ihop allt som är mitt.. Kanske låter egoistiskt må så vara. Jag gjorde klart när vi flyttade ihop att det vi tar med oss in är ens eget som man har rätt till om de skulle bli att man bryter upp detta pga tidigare erfarenheter av andra förhållande.
Spydigheter och provokation kör han med och jag kan inte hålla tyst och biter ifrån. Men en väldigt klok vän sa att visa hur bra det är med en familj och gör det bästa du kan och kanske lite extra bra saker. Krav om ringar, efternamn gör att han kan tjura emot och ser det som en makt.
Kort och gott så trotsade jag värken och gjorde alldeles för mycket. Saker som verkligen syns men inte ett enda ord och visst de gör inget men jag vet att de sätter sig.
Försökte verkligen prata på ett vuxet sätt och det var sjukt svårt att hålla tillbaka känslorna vet inte om det om det tär mer psykiskt eller fysiskt. Men jag sa
- Jag känner att jag förtjänar en förklaring varför han har valt att inte kämpat för familjen och oss som par. Jag sa verkligen hur jag kände och att jag vill få ur mig känslorna och tankar rakt till honom för jag ska kunna gå vidare utan behöva bära på en massa känslor och frågetecken när detta är över.
jag såg på honom hur ledsen och även sårad i hans ögon och det gjorde verkligen ont. Innerst inne vill jag inte att det ska vara över men jag kan inte leva i ett förhållande utan de grundstenar som behövs för man ska kunna älska och få känna sig älskad.
när jag sa ärligt rakt ut på en bra läge inget som ett påhopp eller för att vara elak men bara för min egna skull.
- du måste verkligen ha fått en rejäl skev syn på vad en familj är
K- ja, jag kanske inte har den bästa bilden hur en familj ska vara, ( detta är till en grund av hans föräldrar skiljde sig när han var liten, mamman haft problem med spriten och vid 6 års ålder behöva ringa hem till pappa för mamman ligger däckad,) Hans pappa har tagit han om han och syskonet på heltid, tar denna historia i nästa blogginlägg...
Samt att jag är hans enda riktiga förhållande. visst han ljög när jag frågade men den kväll vi vart ett par märkte det inte alls. WOW :)
jag tycker det finns en charm att de väntar extra länge till den rätta. jag älskar Kalle, kommer nog aldrig kunna sluts helt, han är pappa till våra barn och de är det starkaste band vi får leva med.
tillbaka till ämnet
K berättade väldigt mycket om hans del. jag har mer än vanligt tålt mer för jag ta hans diagnos Huntingtonssjukdom.... berättade jag gör mer tar mer för hans skull..
förtsättning följer imorgon vid 8-tiden på morgonen.
funderingar tankar eller feedback <3 <3<3
Spydigheter och provokation kör han med och jag kan inte hålla tyst och biter ifrån. Men en väldigt klok vän sa att visa hur bra det är med en familj och gör det bästa du kan och kanske lite extra bra saker. Krav om ringar, efternamn gör att han kan tjura emot och ser det som en makt.
Kort och gott så trotsade jag värken och gjorde alldeles för mycket. Saker som verkligen syns men inte ett enda ord och visst de gör inget men jag vet att de sätter sig.
Försökte verkligen prata på ett vuxet sätt och det var sjukt svårt att hålla tillbaka känslorna vet inte om det om det tär mer psykiskt eller fysiskt. Men jag sa
- Jag känner att jag förtjänar en förklaring varför han har valt att inte kämpat för familjen och oss som par. Jag sa verkligen hur jag kände och att jag vill få ur mig känslorna och tankar rakt till honom för jag ska kunna gå vidare utan behöva bära på en massa känslor och frågetecken när detta är över.
jag såg på honom hur ledsen och även sårad i hans ögon och det gjorde verkligen ont. Innerst inne vill jag inte att det ska vara över men jag kan inte leva i ett förhållande utan de grundstenar som behövs för man ska kunna älska och få känna sig älskad.
när jag sa ärligt rakt ut på en bra läge inget som ett påhopp eller för att vara elak men bara för min egna skull.
- du måste verkligen ha fått en rejäl skev syn på vad en familj är
K- ja, jag kanske inte har den bästa bilden hur en familj ska vara, ( detta är till en grund av hans föräldrar skiljde sig när han var liten, mamman haft problem med spriten och vid 6 års ålder behöva ringa hem till pappa för mamman ligger däckad,) Hans pappa har tagit han om han och syskonet på heltid, tar denna historia i nästa blogginlägg...
Samt att jag är hans enda riktiga förhållande. visst han ljög när jag frågade men den kväll vi vart ett par märkte det inte alls. WOW :)
jag tycker det finns en charm att de väntar extra länge till den rätta. jag älskar Kalle, kommer nog aldrig kunna sluts helt, han är pappa till våra barn och de är det starkaste band vi får leva med.
tillbaka till ämnet
K berättade väldigt mycket om hans del. jag har mer än vanligt tålt mer för jag ta hans diagnos Huntingtonssjukdom.... berättade jag gör mer tar mer för hans skull..
förtsättning följer imorgon vid 8-tiden på morgonen.
funderingar tankar eller feedback <3 <3<3